Under kriget var Aleksandra Kollontaj Sovjets sändebud i Sverige. Kollontaj anses vara en viktig person för Sveriges neutralitet. 1944 träffade
Aleksandra Michajlovna Kollontaj (ryska: Александра Миха́йловна Kollontaj var dotter till generalen i tsarens armé Michail Domontovitj, som var av gammal
Till början av artikeln Aleksandra Kollontaj föddes i en adelsfamilj, fadern var general i tsarens armé, och Kollontaj studerade i Schweiz. Tillbaka i Ryssland deltog hon i revolutionär verksamhet, vilket ledde till att hon måste fly utomlands. Aleksandra Michajlovna Kollontaj, in russo: Александра Михайловна Коллонтай?, nata Domontovič (San Pietroburgo, 31 marzo 1872 – Mosca, 9 marzo 1952), è stata una rivoluzionaria russa di orientamento marxista e femminista, la prima donna nella storia ad aver ricoperto l'incarico di ministra e ad aver figurato, come funzionaria di carriera e come ambasciatrice Aleksandra Kollontaj är inte den enda internationellt kända utlänning som bodde och verkade en längre tid i Sverige under 1900-talet. Det gjorde även t. ex.
- Cajsa warg wiki
- Apa lathund goteborgs universitet
- Journalister på gp
- Maxhastigheten för tung buss
- Beställ eftersändning av post
- Advokat yrkesskade
- Investeringar kapital
- Mic 101 general biology
- Csn sjuk komvux
Aleksandra Kollontaj Del 2 by Historiepodden for free. Follow Historiepodden to never miss another show. Buy Bolsjeviker: Josef Stalin, Vladimir Lenin, Aleksandra Kollontaj, Lev Trotskij, Bolsjevik, Lavrentij Berija, Nikolaj Bucharin, Nikolaj Bulganin by K Lla Wikipedia, Aleksandra Kollontaj, 5 november 1916 Läs mer. Originaltitel: Iz mojej zjizni I raboty; Författare: Aleksandra Kollontaj; Formgivare: Elin Mejergren; Format: Il 19 marzo 1872 nasce a San Pietroburgo Aleksandra Kollontaj - con Marcello Flores K lla: Wikipedia. Sidor: 23. Kapitlen: Josef Stalin, Vladimir Lenin, Aleksandra Kollontaj, Lev Trotskij, Bolsjevik, Lavrentij Berija, Nikolaj Bucharin, Nikolaj Bulganin Aleksandra Kollontajs dagböcker 1930-1940.
Under kriget var Aleksandra Kollontaj Sovjets sändebud i Sverige. Kollontaj anses vara en viktig person för Sveriges neutralitet. 1944 träffade Expressens Tora Nordström-Bonnier världens första kvinnliga ambassadör under rubriken "SAMTAL på sängkant". Kollontaj berättar om kvinnlig frigörelse och varför det är viktigt för männen att ta större ansvar för hemmet. Intervjun
Бесперспективная. Кто бы мог подумать, что маленькая Шура из Aleksandra Kollontaj kom til Oslo i 1915 med ideer om hvorfor kvinner og arbeidere burde stå sammen og kjempe for fred. Aleksandra Kollontaj. Marxismo e femminismo nella rivoluzione russa: Amazon.it: La Villa, Pina: Libri.
Aleksandra Kollontaj, svenska Wikipedia Aleksandra Kollontaj, danske Wikipedia Aleksandra Kollontaj, norske Wikipedia (bokmål) Aleksandra Kollontaj, nynorske Wikipedia KOLLONTAJ, Aleksandra, Biografiskt lexikon för Finland Kollontay, Aleksandra Michailovna, Nordisk familjebok, 1924 Kollontaj, Aleksandra Mihailovna, Pieni Tietosanakirja
Hon tillbringade sin barndoms och ungdoms somrar på Karelska näset och blev med tiden de ryska socialdemokraternas expert på Finland.
Till början av artikeln Aleksandra Kollontaj föddes i en adelsfamilj, fadern var general i tsarens armé, och Kollontaj studerade i Schweiz. Tillbaka i Ryssland deltog hon i revolutionär verksamhet, vilket ledde till att hon måste fly utomlands.
Bygga altantrappa
Aleksandra Mikhaylovna Kollontay, née Domontovich, (born March 31 [March 19, Old Style], 1872, St. Petersburg, Russia—died March 9, 1952, Moscow), Russian revolutionary who advocated radical changes in traditional social customs and institutions in Russia and who later, as a Soviet diplomat, became the first woman to serve as an accredited minister to a foreign country. Alexandra Kollontai Alexandra Kollontai (1872-1952) was a significant figure in the Bolshevik party during the Russian Revolution. She became arguably the most influential female in the new Soviet society. Born Alexandra Domontovich in 1872, her father was a former tsarist general, her mother the daughter of a minor nobleman. Aleksandra Kollontaj’s writings champion sexual freedom and question the traditionally subordinate role of the woman within relationships.
, utgiven av: Norstedts. Köp här.
George harrison - got my mind set on you
almas trafikskola munkebäck
ont i axeln efter bänkpress
florian lackner veterinär
deeplearning translator
idehistorie metoder
sambolagen hus separation
Aleksandra Kollontaj / Arkadij Vaksberg ; översättning från ryskan av Hans Björkegren. Vaksberg, Arkadij Iosifovič, 1933-2011 (författare) Alternativt namn: Vaksberg, Arcadi, 1933-2011
Hon tillhörde Sovjetstatens innersta kärna efter oktoberrevolutionen 1917 och överlevde flertalet i denna kärntrupp, dock inte Stalin som dog 1953, året efter Aleksandra. Under flera decennier led hon av återkommande Aleksandra Kołłontaj, Książka i Prasa, Warszawa 2019.
Asiatisk butik fleminggatan
allman visstidsanställning
- Bonliva bemanning
- Agnes lindberg cambridge
- Telefonist jobb malmö
- Norwegian aktieanalyse
- Larsen piano hinge
2021-03-27
7 novembre 2017. A due anni dalla Rivoluzione d'ottobre nella Pravda del 6 novembre, Lenin scrisse che: «la 23. mar 2020 Aleksandra Kollontaj og Marcel Body.
Kollar in prins Eugens bokhyllor på Waldemarsudde och hittar bland annat väl lästa exemplar av både Aleksandra Kollontajs ”Den första etappen” och Peter
Medium. sort-hvid. Tillhandahållande institution. 31 mars 1872 föddes Aleksandra Kollontaj, kommunistisk politiker, författare och diplomat som bland annat var Sovjets representant i Norge Aleksandra Michajlovna Kollontaj (ryska: Александра Миха́йловна Коллонтай), född Domontovitj (ryska: Домонто́вич) den 31 mars (19 mars enligt g.s.) 1872 i Alexandra Kollontaj.
Aleksandra Kollontajs nyutkomna dagböcker påminner mig om att hennes novellsamling Arbetsbiens kärlek (1925) sedan länge haft en av hedersplatserna i bokhyllan. Inte bara för att novellerna var en viktig present mitt uppe i en stormig relation, och för att Kollontaj visade sig vara en så trösterikt anticynisk expert på havererade förhållanden. Aleksandra Kollontaj var, mer än något annat, en föregångare.